tisdagen den 19:e april 2011

Utbyggd välfärd för minskad ohälsa

Allt fler unga tjejer mår dåligt. Tonårstjejer går till skolan med återkommande huvudvärk och sömnsvårigheter. Var femte sjuårig flicka har försökt gå ner i vikt. Omkring 100 000 svenskar lider av ätstörningar - 90 procent av dem är tjejer. I Stockholm, där man räknar med att ungfär 20 000 har ätstörningsproblem, finns bara tre ätstörningskliniker. I hela landet har bara fem landsting ätstörningskliniker som är öppna året runt.

Igår läste jag att hälften av alla tjejer i övre tonåren besväras av oro och ångest. Samtidigt svarar hälften av ungdomarna i en stor undersökning, att de inte har någon vuxen att prata med. Efter 20 år av nedskärningar, står dörren till skolkuratorns rum låst. Skolsköterskan finns på plats varannan tisdag och fritidsgården har stängt.

Tjejers ohälsa är ett problem som är lätt att ignorera. Det tar sig inte högljudda uttryck. Kan till och med bli en normalbild, "sådär är tjejer i den åldern". De har lite taskig självbild. Kanske skär sig lite i armen. Äter dåligt. Går nog över.

Det var ett tag sedan jag var tonåring och det slår mig först nu hur bisarra de saker var, som jag och mina tjejkompisar bara förväntades stå ut med. Att gå förbi killgänget som högljutt värderade hur vi såg ut, att bli tafsad på. Killar som rusade in i omklädningsrummet när man duschade. Knappt någon som reagerade. Jag undrar, om det hade varit de manliga lärarna som gömt sig i bastun för att tjuvkika när de kvinnliga lärarna duschade - hade det också bemötts med en axelryckning? "Äh, gubbar - de är ju såna. Det får man ta". Knappast. Men tonårskillar ursäktar man hejvilt ("hormonerna") och tjejerna ska bita ihop, fast vi pratar om grova trakasserier, i den ålder då det är som allra jävligast om någon klankar på ens kropp och utseende.

Det är hög tid att börja ta tjejer på allvar. Lärare och fritidsledare måste sätta gränser. Inga kränkningar är okej. Kuratorer, elevassistenter och skolsköterskor måste anställas, sjukvården utrustas med kompetens och tid att ta emot krisande tjejer. Ungdomsmottagningar måste finnas tillgängliga. Det finns inga ursäkter - tjejer har rätt att må bra.

fredagen den 8:e april 2011

Lästips: Pelaseyed om Libyen

Tips: Thaher Pelaseyed skriver mycket läsvärt om Libyen. Han skriver bl.a:



"Det som återstår är hur resolutionen implementeras i verkligheten. Det är här det rådande maktförhållandena kommer in. I dagsläget har NATO tagit över befälet för de militära operationerna. Länder som USA och Storbritannien deltar aktivt vilket visar att det finns en uppenbar risk att ett uppdrag med stöd i en FN-resolutionen kan komma att utvecklas till något annat, säg vapenleveranser till oppositionen och/eller en ockupation, som båda bryter mot resolution 1973. Senast idag läste jag att både CIA och MI6 är i färd med att skapa kontaktytor med den libyska oppositionen. En spekulation rör en eventuell vapeninförsel. En annan utveckling som är tänkbar i takt med regimens offensiv österut är ett delat land, där de östra delarna bevakas av utländska trupper under NATO-befäl. Båda dessa scenarion är tänkbara och möjliga. Båda bryter också mot den FN-resolution som antagits i säkerhetsrådet.


Vänsterpartiet har beslutat att stödja FN-resolutionens andemening genom att dels stödja tanken på en flygförbudszon över Libyen och dels ge stöd till en svensk insats för att upprätthålla flygförbudszonen. Beslutet är i linje med Vänsterpartiets tydliga ställningstagande för förankring i FN-systemet vid internationella insatser. Allt för ofta, i synnerhet under USA:s unilaterala Bush-doktrin, åsidosattes FN och folkrätten. Idag, och just idag, finns ett FN-mandat som vilar på folkrätten med syftet att skydda civila. Denna möjlighet att stoppa dödandet i Libyen kan inte förkastas med lätthet. Argument som att NATO och väst enbart engagerar sig för att kontrollera libysk olja är förenklade. Detsamma gäller parallellen med ockupationen av Irak, en ockupation som saknade stöd i folkrätten. Slutsatsen måste därmed vara att FN-resolutionen är bra, så länge den följs av de militärmakter som tagit på sig ledartröjan. Den dagen samma militärmakter bryter mot resolutionen måste vi som antiimperialister reagera med kraft."



måndagen den 4:e april 2011

Systemskiftet i skolan ska utredas

Förra veckan gick Vänsterpartiets motion om att utreda de stora systemändringarna som genomförts i skolan sedan senare delen av 80-talet igenom. Det rör sig bland annat om kommunaliseringen, friskolorna och det fria skolvalet. Det är en skam att det har tagit så lång tid att utvärdera något som på ett så genomgripande sätt håller på att slå sönder ett kvalitativt och likvärdigt skolsystem. Motståndet till en utvärdering har varit tydligt politiskt färgat.

Borgerliga debattörer håller fortfarande krampaktig fast vid dogmer om skolan som ännu en marknadsplats för bolagsmän och börsmäklare. Man är livrädd för den än så länge helt eniga forskningen som pekar på dramatiskt växande klyftor mellan låg- och högpresterande elever, en stark segregation (som växer betydligt snabbare än boendesegregationen) och sjunkande skolresultat som en konkret följd av nämnda försämringar.

Borgerligheten röstade nej till att utreda varför Sverige gått från att ha ett av världens mest jämlika och högpresterande skolor till att i snabb takt tappa mark. De är förstås livrädda för vad utredningen ska komma fram till.