Två lästips

Tips ett: Magnus Betnér som befinner sig på Västbanken och därifrån rapporterar på sin blogg. Senast från Hebron, där han blev arresterad för att ha filmat en Israelisk militär. Betnér är fantastisk, om än inte lika rolig i text som i egen person. Missa inte.

Tips två: Dan Josefsson på Aftonbladet kultur. "Så gjordes vi till små kapitalister - och blåstes på pengarna", om vårt sjuka pensionssystem och nyliberal ideologi:

"Om bara tillräckligt många övertalas att försöka spekulera sig till en individuell välfärd i konkurrens med andra, så kommer det att skapa en upplevelse av att löntagare och det globala finanskapitalet har gemensamma intressen. Intresset minskar för kollektiva lösningar, och finanskapitalets värderingar vinner terräng."

Blatterean är runt hörnet

Och så kom utspelet om arbetskraftsinvandring. Inget nytt under solen. Sveriges gränser ska öppnas för människor utanför EG/EES. Bra! Vänsterpartiet drev frågan redan innan millennieskiftet. Förslaget som regeringen lägger fram med stöd från Miljöpartiet handlar dock om något helt annat.

Regeringen och miljöpartisterna blandar nämligen ihop korten. I det gemensamma utspelet på DN Debatt skriver dem bland annat,

"Många människor riskerar livet när de försöker ta sig hit i sin strävan efter en bättre tillvaro. Fruktansvärda bilder från Medelhavet och Kanarieöarna på överfulla båtar med desperata människor är något vi känner igen alltför väl. De visar tydligt att det måste öppnas fler vägar för dem som vill komma hit för att arbeta. Sverige går nu före och kan utgöra ett föregångsexempel för övriga Europa."

Och vidare,

"Vår gemensamma utgångspunkt är att migration är en positiv del av en alltmer globaliserad värld. Vårt samhälle berikas och görs mer dynamiskt. För vissa skapas möjligheter till nya utmaningar och vidgade horisonter. För andra skapas vägar till frihet från förtryck eller en bättre ekonomisk framtid. En utveckling mot stängda gränser och murar kring Europa måste undvikas till varje pris."

Regerigen föreslår också att en möjlighet ska införas "för asylsökande som under handläggningstiden etablerat sig på arbetsmarknaden att under vissa förutsättningar söka arbetstillstånd direkt från Sverige."

Jag måste upprepa det som har sagt flera gånger förut - arbetsmarknadspolitik blandas ihop med asylpolitik. Införandet av arbetskraftsinvandring riskerar därmed att i allt större utsträckning än idag utestänga människor som är i behov av en fristad undan krig och förföljelser. Att asylsökande hänvisas till att leta arbeten för att få uppehållstillstånd är oacceptabelt! Det är därför överaskande att Miljöpartiet som varit drivande för en human asylpolitik hänger sig åt att stödja högern. Miljöpartiets agerande innebär nämligen ett raserande av de sista byggstenarna i den svenska asylpolitiken. Läs Kalle Larssons kommentar här och här.

Miljöpartiets agerande blir å andra sidan mer logiskt om man studerar lagrådsremissens direkta konsekvenser på arbetsmarknaden. Regeringen har konsekvent bejakat arbetsgivarnas intressen på bekostnad av arbetstagares rättigheter, löneutveckling och försäkringar vid arbetslöshet. Denna politik fördjupas nu när arbetskraftsinvandringen ska regleras efter arbetsgivarnas behag. Josefin Brink sätter huvudet på spiken i en kommentar till utspelet,

"Den modell som regeringen och miljöpartiet företräder bygger helt på arbetsgivarnas behov. Att arbetsgivarna själva ska bestämma behovet av arbetskraft, utan hänsyn till om kompetensen finns i landet, riskerar att undergräva villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Utan arbetsmarknadsprövning är risken är att dessa personer hamnar i en underlägsen situation och inte ges möjlighet att tillvarata sina intressen."

Det finns inte heller någon garanti för att kollektivavtalen ska följas. Det hänvisas istället till praxis och alla vet vi hur det är med den saken i dagens Sverige. Regeringen har gång på gång visat att kollektivavtalen ska aktivt och medvetet undermineras. Milöpartiet är också känt för att ha en arbetsmarknadspolitik som det i grunden delar med högern. Partiet agerar antifackligt och blundar medvetet för den grundläggande konflikten på vilken arbetsmarknad som helst, nämligen motsättningen mellan arbete och kapital.

En aspekt som också har berörts av Vänsterpartiet är hyckleriet om de papperslösa och deras situation. Regeringen borde ju rimligtvis lösa de papperslösa situation med förslaget men de papperslösa har totalt ignorerats. Med andra ord kan exploateringen av människor som av ren desperation söker arbeten med låga löner och dålig arbetsförhållanden fortsätta.

Att Miljöpartiet hamnat i famnen på högerrregeringen säger en hel del - nämligen att politiskt rättshaverism går före politikens påverkan på människors vardag och att begäret efter ministerposter vid en eventuell valseger är så stark att Miljöpartiet är berett att göra avkall på sin politik för att få passa in. Det senaste utspelet får väl ses som ett utpressningsförsök gentemot socialdemokratin. Det är tveksamt om det får den sökta effekten.

Nu vet i alla fall de flesta var Miljöpartiet står i arbetsmarknads- och asylfrågor. Det är nyttigt.

Statlig historieskrivning

Det är svårt som vänstermänniska att förhålla sig till debatten om Forum För Levande Historia, d.v.s. den statliga myndighet som ska producera kunskap och stimulera debatt om historiska skeenden. Först ut var förintelsen, på tur står kommunismen. Jag tycker det är svårt att delta i debatten, på grund av risken att kritik riktad mot själva företeelsen - statlig historieskrivning - ska tolkas som motstånd mot eller rädsla för att kommunismens historia ska diskuteras. Jag hoppas därför att detta kommer tas på allvar: jag är inte rädd för debatt om kommunismens historia, jag tycker att det är ett viktigt område att belysa. Däremot är jag lite rädd för fenomenet Forum För Levande Historia. Det är unikt i en demokrati med statligt styrd kunskapsproduktion - att en myndighet på uppdrag av regeringen ska ta fram en Sanning som faller denna regering i smaken. Fler som bekymras över detta, är de som står bakom detta intressanta upprop, Historieuppropet. Det har undertecknats av forskare från hela landet, som bl.a. har skrivit under på följande:

Som professionella forskare med historien som arbetsfält känner vi en växande oro över att historieämnet görs till slagfält för ideologiska regeringskampanjer och att den öppenhet, kritiska hållning och tolerans som Forum för Levande Historia var avsett att stimulera hotas.

(...)

”Genom att belysa de mörkaste delarna av mänsklighetens historia vill vi påverka framtiden”, skriver Forum för Levande Historia på sin hemsida. Men varför tillkommer makten att peka ut vilka som är ”de mörkaste delarna” den för tillfället sittande regeringen? De betydande skillnaderna mellan olika historiska perspektiv på till exempel den kommunistiska erfarenheten visar riskerna med statliga historiekampanjer i blixtbelysning. Ska nästa regering satsa Levande Historias 43 årliga miljoner på upplysningskampanjer om massmorden som följde i koloniseringens spår under borgerliga regimer? Eller på historiskt ansvar för världssvält och ojämlikhet? Ska varje gymnasiekull få en historieundervisning som präglas av den för tillfället sittande regeringen? Risken för ett politiskt opportunt urval ligger i öppen dag.

Läs uppropet. Det de skriver tåls att tänkas på.

Inhuman asylpolitik fortsätter

Idag har den svenska asylpolitiken berörts - i riksdagen. Ska länder som Irak och Afghanistan betraktas som länder där det råder väpnade konflikter? Om ja, stoppas också utvisningar av irakiska och aghanska asylsökande till dessa länder. Nu föll det inte ut så. Riksdagsmajoriteten satte ner foten. Utvisningarna kan därmed fortsätta. Den inhumana asylpolitiken kan fortsättningvis utvisa människor till krig och förföljelse och Sverige kan fortsätta bryta mot FN-konventioner.

Samtidigt, utanför riksdagen, är den krassa verkligheten alldeles för reell för att kunna ignoreras. Klasskamrater, vänner och bekanta till utvisningshotade protesterade idag. Inga radikala slagord utan krav på humanitet. Krav på den svenska regeringen att visa sitt ansikte, att lyssna på människors livsöden. Krav på att den svenska migrationsministern ska vara lyhörd och lyssna på rappoter från Irak och Afghanistan.

Våldet i Irak eskalerar på nytt. Senast idag har oroligheter kommit upp till ytan i Basra. Reuters skriver om läget i Mellanöstern. Irak framstår som ett förvisso stabilare land än Afghanistan. Men allt är relativt. 4000 amerikanska soldater och hundratusentals irakier har dött. Om Irak är stabilare, hur är då situationen i Afghanistan där, enligt Billström, ingen väpnad konflikt råder?

Den svenska flyktingpolitiken närmar sig botten. Botten är kanske redan nådd. Det visar inte minst kritiken från FN-organet UNHCR . Den sittande regeringens strategi tar sig desperata uttryck. I sin argumentation griper regeringen efter halmstrån men i sin praktik och med riksdagsmajoritetens stöd tillåts situationen bestå och för var dag förvärras. Under tiden drivs allt fler asylsökande in för kollektiva utvisningar till länder där krig och dödande är en vardag.

Men människor står i vägen, som idag utanför riksdagen. Människor står i vägen för utvisningar och i vägen för en djupt inhuman flyktingpolitik.

Facts on the ground

Det har uppmärksammats på en mängd olika sätt att det numera är fem år sedan USA anföll Irak. Dödssiffran för amerikanska soldater översteg härom veckan 4000 och antalet döda irakier beräknas i hundratusental. De flesta är överens om att kriget är och har varit ett misslyckande. De flesta - men inte den republikanske presidentkandidaten John McCain som istället konstaterar att:

"Anybody who believes the surge has not succeeded, militarily, politically and in most other ways, frankly, does not know the facts on the ground." (NY Times)

Clinton eller Obama for president? Med tanke på att alternativet är den här mannen - skit samma!

Det behövs fler

Mona Sahlin och kommunalordföranden Ylva Thörn har signerat en gemensam artikel där de stakar ut en politik för en förbättrad välfärd. Det de skriver är viktigt och utgår ifrån reella behov. Milslångt ifrån högerregeringens privatiseringshets alltså. Thörn och Sahlin skriver om att minska de tidsbegränsade, otrygga anställningarna och deltiderna. Om att lyckas sänka sjukskrivningarna. Det är bra. Mycket bra.
Men det saknas något. Något om att arbeta för att kunna börja återanställa folk i den fortfarande ytterst nedbantade offentliga sektorn. Sedan 1990-talet har 250 000 tjänster skurits bort. Det inleddes i krisåren efter den förra borgerliga regeringens härjningar och har sedan dess, trots goda ekonomiska tider, inte reparerats. Konsekvenserna är sämre vård, sämre omsorg. Konkret: åldringar som aldrig mer får stiga upp ur sängen, andra som kanske får stiga upp, men som ytterst sällan får tid med en pratstund. Personalen hinner inte med. Konsekvenserna är fallolyckor, regelbundna rubriker om skandaler i omsorgen, liggsår, oj - en felmedicinering, stress, större blöjor så behöver vi inte byta så ofta. Sjukskrivning.

Min mamma har beskrivit det träffsäkert. "Jag har jobbat i äldreomsorgen sedan 60-talet - och nu har jag sett cirkeln slutas", sa hon sist jag var hemma och hälsade på. Det är synen på de äldre hon beskriver, synen som så tydligt hänger ihop med arbetets förutsättningar. Synen som gått ifrån att handla om klinisk förvaring, framemot 70- och 80-talen om värdighet - möjligheten att fortsätta få betraktas som individ, som människa - till 90- och 00-talen då vi återgått till den syn på de äldre som tvingas fram av en ständig brist på tid och resurser - omskliggörande. För att slippa det dåliga samvetet över att Greta inte fick stiga upp idag, över att se Torsten sitta och titta ut genom fönstret, längta ut i solskenet, och veta att man inte kommer hinna hjälpa honom ut idag heller, kanske inte på hela sommaren. Hur har vi kunnat låta det gå så långt att basala behov numera betraktas som guldkant på tillvaron, möjlig att låta stryka på foten för att få budgeten att gå ihop?
Det är dags att anställa fler i den offentliga sektorn.

En kongress är avslutad

Jag vill tacka alla kamrater för att kongressen blev så fantastisk! Det blev verkligen ett gemensamt avstamp inför byggandet av motståndsrörelsen mot högerregeringen.

För dem som inte var där kan man läsa mitt inledningstal här och de uttalanden vi antog här och här.

Väck med kunskapen

På SvD: s debattsida levereras skarp kritik mot den björklundska skolan.

Möjligen skulle Björklunds trosföreställningar om en god skola ha passat in när skolan blev allmän i Sverige för 170 år sedan.

Det skriver Hans Åke Scherp från Karlstads universitet.

Jag hör inte till dem som ropar högst efter en skolpolitik som helt anpassas till forskningsresultat på området. Jag tycker att man behöver vara mer nyanserad och också ha i åtanke att vetenskap förstås produceras i en kontext, en samhällelig-politisk sådan, och att forskare också är människor med en politisk grundsyn. Forskningsresultaten på skolans - inlärningsteoriernas, didaktikens - område är inte entydiga och inte självklart riktiga - det beror helt enkelt på vad man vill med skolan och vilken roll man tycker att skolan ska spela i samhället. Jag tycker att man ska problematisera den vetenskapliga grunden. En som däremot, i retoriken, inte förefaller tycka så, är Janne Björklund som tvärtom ofta talar om att skolan ska vila på vetenskapens grund och att skolpolitiken ska utformas därefter. Därför blir det nästan löjligt att han så nonchalant bortser ifrån forskningsresultaten på det område där det råder som mest vetenskaplig enighet: nämligen vad gäller betyg. Det är betyg och regeringens tidigareläggande av sådana som Scherp skriver om i debattartikeln ovan. Han är inte ensam, flera forskare har försökt göra sin röst hörd i debatten med samma budskap: betygen främjar inte lärandet, snarare tvärtom. Men lyssnar ansvarige ministern? Icke.

Betygsfrågan är kanske den del i regeringens skolpolitik som har diskuterats mest. Det är egentligen synd tycker jag. Det finns andra delar, som är än allvarligare. Jag tänker på den gymnasiereform som komma skall, där skolans funktion som sorteringsmekanism ska förstärkas på ett i modern tid unikt sätt. Väck med ambitionen om grundläggande högskolebehörighet för alla, in med mindre kunskap för de mindre bemedlade ungdomarna. Det är konsekvensen. Skolan ska inte leda till bildning, fostra kritiskt tänkande medborgare som kan ifrågasätta och påverka, utan den ska vara en effektiv producent av arbetskraft.

För den skoltrötte, och för dem som med rätta är oroliga över skolans brister, kan den politiken vara förrädiskt lockande. För de ungdomar som kommer att komma ut på andra sidan, med kunskaper långt under sina bättre bemedlade jämnårigas, är politiken en klassfälla.

Politiska mord i Colombia

Kongressen bjöd på en hel del, däribland internationella gäster med hälsningar till förbundets 44:e kongress. En av gästerna var en representant från Juventud Comunista Colombiana (JUCO). Sedan 1985 har fler än 4000 fackföreningsaktivister och vänsteraktivister, från bland annat JUCO, mördats av paramilitära grupper med kopplingar till högerregeringen och med finansiering från USA. Senast vid årskiftet 2007/2008 mördades en ledamot i JUCOs förbundsstyrelse.

Den 6 mars utmärktes av stora protester mot det ökade politiska våldet utfört av paramilitärer och regeringsanknuta grupper. I 102 städer i Colombia men också runt om världen samlades människor för att protestera. Enligt organisationen The Center for International Policy har organisatörer för protesterna i Colombia blivit mål för paramilitärer. Fyra fackföreningsaktivister har mördats medan den colombianska regeringen i ett smutsigt propaganakrig förklarat protesterna som organiserade av FARC. Reaktionerna mot regeringens agerande i händelserna har varit starka. National Movement of Victims of State Crimes har i en öppet brev (kan läsas på spanska här) krävt att Uribe agerar mot det ökade våldet.

Att mänskliga rättigheter kränks och att politiska mord på fackföreningsaktivister fortsätter att sanktioneras av den colombiaska regeringen är väldokumenterade fakta. Amnesty International har i sin senaste kartläggningen av landet konstaterat att paramilitärt våld fortsätter att sätta landet i skräck, detta trots regeringens löften om demobilisering. Regeringen har dessutom aktivt begränsat handlingutrymmet för FN-organet UNHCHR som kartlägger människorättsituationen i Colombia. Samtidigt fortsätter ett omfattande finansiellt stöd att strömma in i landet. USA:s stöd till den colombianska regeringen uppgår till ca 728 miljoner dollar varav 80% utgör miltärt stöd.

Vår gäst från JUCO berörde det faktum att den colombianska Uribe-regeringen är alltmer isolerad och att den senaste konfrontationen med grannländerna Ecuador och Venezuela är ett bevis på just detta. Idag kom också rapporter om det amerikanska flygvapnets aktiva deltagande i Colombias militära operationer i Ecuadors territorium.

Från högern höjs ofta ett varningens finger om Venezuela. Chavez utmålas som en diktator med målet att destabilisera Latinamerika. Vi har hört argumenten förut men de senaste tidens utveckling i Latinamerika visar att högerns propaganda saknar sanningshalt. Faktum är att Colombia återstår som USA:s enda allierad i regionen. Colombias attacker mot Ecuador visar snarare på att det är USA och Colombia som är de destabiliserande aktörerna i regionen. Det yttersta målet är att slå tillbaka den demokratiska utvecklingen i Venezuela och Ecuador.

Kalle Holmqvist har skrivit en bra artikel om Latinamerika och den svenska högerns vurmande för Latinamerikas antidemokratiska krafter. Läs den här.

Moment 22

Hamas och Fatah ska inleda samtal om en lösning kring hur de palestinska områdena ska styras. Det är förstås väldigt bra, även om det återstår att se vad samtalen resulterar i. Jag hoppas innerligt att de blir produktiva. Palestina behöver inre lugn och ett samlat motstånd gentemot ockupanten: staten Israel. Det fanns en chans till det, när partierna förra året beslutade att bilda en samlingsregering. Bojkotten av Palestina, en följd av Hamas valseger, hade då pågått i ett år och lett till ett humanitärt katastrofläge. Försöket att enas i en samlingsregering borde ha fått en chans, det hade kunnat leda framåt. Men det är svårt att enas med en urstark ockupationsmakt flåsandes i nacken. Läs det här ifall du behöver rekapitulera händelserna.

Så vad händer nu? Tyvärr ser det ut som att Hamas och Fatah befinner sig i ett moment 22. De behöver komma överens om en gemensam strategi för hur den palestinska inrikespolitiken ska kunna normaliseras. Samtidigt hänger hotet över dem, att ifall de enas kommer Israel att agera. Och vi vet tyvärr numera alltför väl, vad det innebär i termer av civilt lidande på den palestinska sidan.

____________________
Uppdatering: SSU-ordföranden Jytte Guteland skriver bra i Svenska Dagbladet om att Sverige måste inleda en diskussion med Hamas. Det är välkommet att SSU tar sig ton i frågan.

Galna rabatter på unga

Tills vi hunnit återhämta oss efter en energikrävande, men väldigt lyckad kongress: ett lästips.

Josefin Brink skriver om regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för den som har unga anställda - ett förslag som kan låta förledande lockande för dem som (med rätta!) är bekymrade över den höga ungdomsarbetslösheten. Brink genomskådar bluffen:

(...)

Risken är dessutom uppenbar att den här rabatten - i den mån den alls leder till fler anställningar - bara leder till att man flyttar arbetslöshet uppåt i åldrarna. Vem vill anställa en 26-åring om det finns en billigare 24-åring?

Det är hur man än vänder och vrider på det ett fullkomligt ansvarslöst sätt att använda pengar på om målet är att minska arbetslösheten totalt sett.

Unga som grupp har inte svårt att hitta jobb. Unga har svårt att få fast anställning - därför är de arbetslösa ofta. Det problemet löses genom mindre generösa regler för arbetsgivarana att ha folk anställda år ut och år in utan att det ger rätt till fast anställning.

Förra året utökade regeringen tvärtom arbetsgivarnas rätt att visstidsanställa en person utan att det ger rätt till fast jobb till fyra år. Fyra år hos samma arbetsgivare utan rätt till fast jobb - hur galet är inte det?

(...)

Läs hela!

På kongress

Det har blivit lite bloggat den sista tiden. Anledningen är att både jag, Ida och Thaher en tid har ägnat oss åt massiva kongressförberedelser. Just nu pågår Ung Vänsters 44:e kongress och jag och mina bloggkamrater befinner oss tillsammans med drygt ett par hundra andra Ung Vänster-medlemmar i Arboga för att diskutera, förhandla och besluta om hur Ung Vänster ska bli en än starkare kraft i motståndsrörelsen mot högerregeringen.

Tills vi har avslutat kongressen och vilat upp oss litegrann, rekommenderas ett besök på kongresshemsidan. Där kan du följa vad som händer här i Arboga.

Manifestera mot utvisningarna till Afghanistan!

Manifestera mot utvisningarna till Afghanistan!

Idag samlar polisen upp afghanska asylsökande för ett natts förvar på förvaret Kållered utanför Göteborg. Imorgon utvisas de till Afghanistan. Migrationsverket har erkänt att det pågår en väpnad konflikt i södra Afghanistan. Trots detta skickas flyktingar från södra Afghanistan tillbaka. Det finns en uppenbar risk att de utvisade asylsökanden blir internflyktingar i sitt eget land.

Ikväll manifesterar vi mot avvisningsbesluten.

Talare på manifestationen är bland andra Hans Linde, ansvarig för utrikespolitiska frågor i Vänsterpartiet.

Tid: Måndag 17 mars kl 17.30
Plats: Brunnsparken, Göteborg

Läs mer här!

Fram med nycklarna, folks

Ett sympatiskt initiativ från Nyköping - nyckelskrammel mot nazister. En idé att inspireras av till andra städer som har problem med högerextrema krafter kanske?

Vård åt papperslösa

Landstinget i region Skåne har beslutat att ge papperslösa rätt till subventionerad sjukvård. Ett bra och viktigt beslut, som andra landsting förhoppningsvis kan komma att ta efter. Grundproblemet kvarstår dock, att papperslösa och gömda inte har samma rätt till vård som oss andra som bor i landet. Vi har istället ett inhumant system som orsakar stort lidande, då papperslösa i rädsla att bli polisanmälda och utvisade inte vågar söka sig till sjukvården. Vänsterpartiet har länge varit drivande i frågan om papperslösas rättigheter, och arbetat för att få till stånd en förändring. Läs till exempel Kalle Larssons olika blogginlägg om detta, t.ex. här och här.

Just nu föreligger ett nytt lagförslag från regeringen, som tyvärr visar att regeringen inte ändrat sin hållning - papperslösa och gömda ska inte heller i fortsättningen ha rätt till sjukvård på samma premisser som oss andra. Regeringen föreslår istället en lagstiftning som innebär att dessa grupper får fortsätta betala akutvården själva. Får regeringen som de vill, kommer människor alltså även framgent att tvingas stå inför valet att inte få den vård man behöver eller att leva i rädslan att kastas ut ur landet. Det är skamligt.

Två kul grejer

1. En kul grej som i "åh, vad kul, äntligen!":
Ganska många har redan märkt det, att Ung Vänsters community - kommunity.nu - har öppnat igen. Det nya kommunity.nu ser lite annorlunda ut, har många nya funktioner - ja, är lite fräschare helt enkelt. Kolla in, regga dig och var med och snacka politik med en massa feminister och socialister.

2. En kul grej som i "hahaha, vilken jävla miss":
Moderater som klantar till det i riksdagen. Mer sånt!

Vackert firande av 8 mars

Foto: Jöran Fagerlund

Jag missade firandet av Internationella kvinnodagen i Göteborg. Jag delade istället ut flygblad i Borås vilket också var trevligt. Ovanstående är en vacker bild från firandet i ett soligt (!) Göteborg! Man blir rörd!

Välkommen till Timbros Frihetsvecka!

Så lyder rubriken på den krönika som jag har skrivit för Röd Press. Här är ett ett kort utdrag och resten kan läsas här.

"Sverige närmar sig en orwellsk mardröm. Det går fort nu. Krig är fred. Privatiseringar av sjukhus och skolor kallas valfrihet. Reaktionära brösttoner och angrepp mot dina grundläggande rättigheter går under ord som frihet. Om en knapp vecka samlas Sveriges nyliberala patrask i Stockholm. Högerns tankesmedja Timbro står som värd och bland inbjudna talare återfinns islamofober, Israelkramare och allehanda bombhöger. Frihetsveckan ska firas. Demirbag Sten och Federley är förstås där. Välkommen du också!"

Traditionsenligt av Folkpartiet

Och så var det dags igen. Folkpartiet gör vid det här laget ett traditionsenligt påhopp på gruppen muslimer och muslimska tjejer/kvinnor. Artikeln på DN Debatt är ju så typiskt folkpartipopulistisk att det är tröttsamt. Reaktionerna från alliansbröderna är gäspningar och kritiken från elever och lärare är hård: dagens svenska liberaler har ingen som helst aning om verkligheten utan är ute efter billiga poäng. Den kritiken är ju speciellt befogat när jag läser inledningen till artikeln. Ett pris borde delas ut för dessa två meningar,

"Globaliseringen är fantastisk. Människor kan röra sig över gränser som aldrig förr."

Var har dessa ministrar hållit hus de senaste tjugo åren? Välkommen till Planet Earth, Sabuni och Björklund! Vi har ett fort som heter Europa och i Sverige är den enda rörelsen över våra gränser afghanska och irakiska flyktingar som skickas tilbaka till krigets fasor i deras hemländer. Den här meningen är också bra,

"Från liberalt håll hoppas vi på öppnare regler för människor från andra länder att arbeta och försörja sig i Sverige, och därigenom bidra till att bygga upp mer välstånd i vårt land."

Det måse ju förklara försörjningskravet som alliansen vill ställa på flyktingar som vill återförenas med familjemedlemmar.

Utspelet på DN Debatt är inte heller det någon höjdare men jag ska avhålla mig från att raljera. Utspelet är alldeles för allvarligt för att skämtas bort. Folkpartiet vill ta bort möjligheten till befrielse från obligatorisk undervisning om "särskilda omständigheter" föreligger. Motivet bakom förslaget påstås vara värnandet av allas, även invandrartjejers, rätt till simundervisning och rätt att ta del av sex- och samlevnadsundervisning.

Grundtanken är ju vettig. Alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning - alla ska kunna simma - alla ska med! Men om det innebär att elevernas religiösa övertygelse ska köras över, vilket Sabuni och Björklund faktiskt förespråkar, fiskar Folkpartiet återigen i grumligt vatten.

Det är sant att invandrartjejer måste ha samma rätt att lära sig att simma, att få delta i idrott och diskutera sin sexualitet. Det grundläggande problemet är dock att de nuvarande systemet åsidosätter tjejers (oavsett etnisk härkomst) behov att diskutera och ta sig an saker i ett sammanhang som är fritt från hormonstinna finniga killar i tonåren. Ta "undervisning" i sex- och samlevnad eller för den delen simlektioner. Befrielsen från killars kommentarer och blickar ska inte underskattas. Det som är obehagligt i dagens utspel från Folkpartiet att problemet läggs helt och hållet på invandrartjejer och deras familjer. Ministrarna Sabuni/Björklund är säkert medvetna om att en religiös övertygelse, som de säger sig vilja respektera, kan innebära att man inte vill visa sig i baddräkt framför en manlig klassföreståndare/gympalärare eller killarna i klassen. Ska tjejer tvingas till att avsäga sig sin religion för att uppfylla Folkpartiets krav på "integration"? Självklart inte!

I slutändan handlar liberalernas förslag om att återigen peka finger och misstänkliggöra muslimer. Inget nytt på högerfronten.

För övrigt meddelar Sabuni/Björklund att Folkpartiets partiråd kommer att samlas i oktober för diskutera partiets integrationspolitik. Håll andan. Vad blir nästa förslag? Ett hett tips är att titta noga på Sverigedemokraterna. Kanske dyker deras förslag upp i oktober omgivet av folkpartistiskt skimmer. Budbäraren kan då vara jämställdhets- och integrationsminister Nyamko Sabuni. Så illa är det ställt med Folkpartiet och Sverige.

Andra som har skrivit om ämnet är Alliansfritt Sverige och Jinge.

EU-kritik

Tips till dig som är intresserad av EU-frågor, som vill slipa argumenten angående förslaget till EU-konstitution eller är EU-kritisk i största allmänhet: den nya portalen EU-kritik.se. Siten är tvärpolitisk och skriver där gör alltså kritiker från höger till vänster, bl.a. Vänsterpartiets EU-parlamentsledamot Jens Holm.

Kolla in!

Roligt om jämställdhet

Magnus Betnér är kanske roligast i Sverige just nu. Såg ett klipp häromdagen, som jag hade missat fram till nu, och jag vill bara dela med mig ifall ni också har missat det.

Varsågod:

Fängelset som byggdes av väst

Gaza blöder. De senaste dagarnas israeliska offensiv visar marknadsvärdet på ett människoliv i Gaza - det är lika med noll. Våldet från den militärt överlägsna israeliska ockupationsmakten är obegränsat till omfattning och mål. Civila är måltavlor - kvinnor, barn och män - kött och blod. Bilderna från bombningarna säger mer än tusen ord. Israel begår grova brott mot mänskligheten. Få har vågat fördöma det fasansfulla våldet. Lars Ohly och vänsterpartiet har, som vi också har skrivit om, krävt att Israel ska ställas inför rätta.

I Sverige råder en speciell tystnad. Regeringsmakten och media tiger medan det runt om i landet arrangeras solidaritetsaktioner och minnestunder för de som förlorat sina liv i Gaza. Genomslaget för det som är det enda rätta, ett fördömande av det israeliska våldet, är minimalt om ens existerande. Men människor bryr sig. Tragedin i Gaza väcker vrede och förstärker känslan av solidaritet. Om du befinner dig i Göteborg, kom då till manifestationen idag kl 17-19 i Brunnsparken. Kom dit och ge ditt stöd till ett folk som har berövats all värdighet.

Jag läser Aljazeera på nätet. Huvudnyheten rapporterar om hemliga dokument som visar att USA har beväpnat Fatah-styrkor med syfte att underblåsa motsättningar mellan Fatah och den folkvalda Hamas-regeringen. Artikeln kan läsas i sin helhet här. Avslöjandet sätter fingret på stormaktens kluvna tunga när den pratar om fred. Någon som minns fredsmötet i Annapolis? Jag gör det. Entusiasmen var falsk men lyckades lura in Fatah i någon slags förhandlingar om fred, en fred som aldrig skulle infinna sig i Gaza. I Gaza tog istället helvetet form. Ockupationsmakten backades upp av världens enda supermakt. Medan bomberna föll och den kollektiva bestraffningen fortgick gavs också bränsle till inbördes motsättningar. Inbördeskriget mellan Hamas och Fatah var supermaktens strategi för att försvaga båda parter men i synnerhet Hamas. En regeringen som har tappat greppet, politiskt, ekonomiskt och militärt, kan inte heller förhandla, även om den mot förmodan skulle bjudas in till förhandlingar.

Det har blivit en vedertagen sanning att det folkvalda Hamas har kuppat till sig makten i Gaza och att Fatah är den legitima ledningen. Det finns många lögner där ute men att så många skulle sluta sig bakom dem förvånar mig - ja, inte längre.

Greppet hårdnar om Gaza och dess invånare. Freden är död. Det enda som rör sig i Gazas gator är ljudet från israeliska bomber och skriken från offren. Det är dagar av sorg.

***
Nu har också uppgifter från Aljazeera och Vanity Fair hittat till DN.

Något av det värsta jag har sett,

det är Jinges samling bilder på offer för den israeliska räden mot Gaza, offer alltför små för att kunna beskyllas vara terrorister. Ändå är det genom just den ursäkten som Israel ständigt lyckas klara sig undan ansvar. Det kan kännas makabert att sådana här bilder publiceras. Men när man tänker efter, kommer insikten att det verkligt makabra är att detta helvete pågår i denna stund.

Följ Jinge och Rawia Morras blogg om katastrofen på Gaza. Något säger mig att det långt ifrån finns anledning att tro att situationen är på väg att förbättras.

Klein om islamofobi

Aftonbladet har publicerat en artikel av Naomi Klein, där hon skriver om islamofobi i det amerikanska presidentvalet. Bakgrunden är att det under valkampanjen har spridits ut bilder på Barak Obama iklädd turban, tänkta att misskreditera honom genom att utmåla honom som muslim (läs: terroristgalning). Obamas reaktion på smutskastningskampanjen har varit att förneka anknytning till islam, vilket Klein problematiserar:

"Obama måste naturligtvis korrigera lögner och felaktigheter, men han skulle inte behöva stanna där. Problemet med kampanjens motreaktion är att den låter den avskyvärda och rasistiska premissen för hela ”muslim-smutskastningen” stå oemotsagd: nämligen att det vore något skamligt med att vara muslim.
(...)
Som den mest synliga måltavlan för denna växande rasism har Obama makten att bli mer än bara dess offer. Han kan använda attackerna för att påbörja just det globala reparationsarbete som är det mest förföriska löftet i hans kampanj. Nästa gång Obama tillfrågas om sin påstådda muslimskhet kan han svara genom att inte bara klargöra fakta utan genom att vända på situationen. Han kan klart och tydligt uttala att om en presidentkandidat upprätthåller förbindelser med en lobbyist för läkemedelsindustrin så skulle det kunna motivera ett skandalavslöjande, men om en kandidat är muslim så är det däremot inte någon orsak till skandal."

Läs artikeln, som är minst lika relevant i en svensk kontext.

När ska det ta slut?

Så har det hänt igen. Människor på i de ockuperade områdena dödas i en israelisk bombräd. Den här gången beräknas aggressionerna ha kostat hittills över 70 palestinska liv.

Läs gärna Lasse Ohlys uttalande med anledning av attacken.

"Israel fortsätter att döda palestinier. Blockaden mot Gaza svälter ut människor samtidigt som direkta attacker dödar civila, varav många är barn. Raketer skickas mot flyktingläger där människor inte kan gömma sig och inte försvara sig.

- Israels agerande är vidrigt och avskyvärt, säger vänsterpartiets ordförande Lars Ohly i en kommentar. Nu måste omvärlden reagera mot ockupationsmaktens uppenbara likgiltighet för palestinska liv. (...)"

Läs hela.