Låt oss bestämma! Folkomrösta om EU-konstitutionen!

Häromdagen kom jag hem från en veckolång semester/försenad bröllopsresa till Paris. På vägen dit besökte jag tillsammans med en delegation Ung Vänstermedlemmar Bryssel och EU-parlamentet. Vi träffade Vänsterpartiets två EU-parlamentariker, Eva-Britt Svensson och Jens Holm, lyssnade på föredrag om det nya konstitutionsförslaget och diskuterade EU-motstånd.

Under den första dagen av vårt besök kom domen i det så kallade Vaxholmsmålet, som Thaher har hunnit skriva om. Hemma i Sverige reagerade Lars Ohly och Ida Gabrielsson skarpt på saken. Jag håller med dem om slutsatsen: att domen bör innebära att vi bör omvärdera det svenska EU-medlemsskapet. Det är mer uppenbart än någonsin att ja-sidans försäkringar om att medlemsskapet inte skulle innebära något hot mot den svenska välfärden och arbetsmarknadsmodellen bara var tomt prat.

Under besöket lyssnade vi också på lite av "debatten" i själva parlamentet. Det är en något märklig upplevelse för den som tror att saker faktiskt debatteras mellan EU:s folkvalda. I själva verket handlade "debatten" snarare om att turas om att dunka varandra i ryggen för framgångarna i att påtvinga medlemsländerna en djupt odemokratisk ny grundlag: det så kallade reformfördraget, som Reinfeldt och övriga statsministrar skrev under härom veckan. Konstitutionen är tänkt att snabbt och tyst klubbas igenom i samtliga medlemsländers parlament innan 2009. Risken för folkomröstningar har genom finurliga omskrivningar i konstitutionsförslaget minimerats. Den här gången vill EU-eliten inte riskera att låta motsträviga befolkningar avgöra frågan. I Sverige är motståndet mot en demokratisk hantering av frågan kompakt, Vänsterpartiet och Miljöpartiet står ensamma i riksdagen om att kräva folkomröstning.

Skälen att folkomrösta är många. Konstitutionsförslaget, liksom samtliga EU: s fördrag, kommer stå över svensk lag, även grundlagarna. Det är ett djupt ingrepp på vår rätt att själva styra vårt land. Konstitutionen går till sitt innehåll mot grundläggande demokratiska principer: där slås en politisk inriktning fast, vilket i grundlagssammanhang är unikt. Skriver vi under, innebär det en enorm förflyttning av makt, på många politiska områden från Sveriges riksdag till EU. Utan folkomröstning, finns ingen möjlighet för svenska medborgare att säga sitt om konstitutionen. Vi kommer inte hinna ha ett riksdagsval innan eländet ska ratificeras, och sittande riksdag är inte representativ i frågan.

Julen är ju över, så det kanske är lite sent att komma med önskelistan nu. Men om jag kunde, så skulle jag önska mig två saker:
- Att vi fick folkomrösta om konstitutionen, och
- att Sverige lämnade EU. Det är dags.

_____________________________________________________

Läs också Ida Gabrielsson om folkomröstningskravet, och besök Nej till EU: s hemsida för mer läsning om EU, konstitutionen och varför vi bör lämna unionen.

Privata företag utbildar försvaret

TV4 Nyheterna rapporterar om privata företag som utbildar svenska soldater som kan komma att ingå i bland annat Nordic Battle Group (NBG). Riksdagens försvarsutskott har enligt uppgifter inte haft kännedom om samarbetet mellan det svenska försvaret och privatarméföretaget Scandinavian Special Projects som drivs av fd officerer från den svenska specialstyrkan. Vi har tidigare skrivit om det amerikanska säkerhetsföretaget Blackwater som anlitades av det amerikanska försvarsdepartementet för att utföra militära operationer inne i det ockuperade Irak. Avslöjande om övergrepp mot civilbefolkningen har dominerat rapporteringen oom Blackwater. Kommer vi se en liknande utvecklingen i Sverige?

Det faktum att svenska soldater utbildas av privata företag är oroväckande - ur flera perspektiv. För det första undermineras den demokratiska kontrollen över det svenska försvarets organisation och verksamhet. Att försvarsutskottet förts bakom ljuset är allvarligt och ett tecken på just detta. Hur utbildningen är utformad, vilka vapen och förhörsmetoder som lärs ut kräver total insyn och en fullständig transparens - inte minst efter avslöjande om att regeringen inte kommer att förbjuda svenska klustervapen och rapporter om svenska trupper involverade i utomrättsliga avrättningar i Afghanistan.

För det andra, säger bedömare på Försvarshögskolan att privata inslag i det svenska försvaret har ökat och kommer att bli allt vanligare. Utveckling går mot en yrkesmilitär där den allmänna värnplikten har byts ut mot ett försvar med avlönade soldater. En allmän och könsneutral värnplikt är en garant för att våra makthavare inte skickar soldater in i operationer som saknar folklig förankring här hemma. En yrkesarmé är tvärtom ett effektivt sätt att kringgå den allmänna opinionen.

Utvecklingen mot en totalt skrotad allmän värnplikt är en viktig del i högerns försvarspolitik. Det går hand i hand med ett svenskt "försvar" som ska ingå i allt fler EU- och NATO-ledda militära operationer utomlands. Det går hand i hand med svensk vapenexport till krigförande länder som idag agerar ockupanter. Slutmålet är ett Sverige som gett upp all sitt utrikespolitisk självständighet tillförmån för överstatliga byråkaters och NATO:s generalers diktat.

Stoppa förtrycket av kurderna

Den turkiska militären har intensifierat militära attacker mot kurdiska områdena i norra Irak. Turkiets agerande kan inte tolkas på något annat sätt än en andra invasion av irakiskt territorium. Den amerikanska invasionen 2003 har varit den största destabiliserande faktorn i regionen. Nu har Turkiet, en allierad till USA, gått över gränsen genom att rikta bombningar mot kurderna i norra Irak.

Redan den 5 november krävde Ung Vänster ett skarpt avståndstagande från den svenska regeringen rörande Turkiets förtryck av kurderna. Än så länge har det dock varit tyst från regeringshåll. I vanlig manér väljer regeringen tystanden av rädsla för att stöta sig med USA:s intressen i området.

Så sade vi i november,

Turkiets våld mot kurderna är ingenting nytt. Sedan det moderna Turkiets grundande har den kurdiska minoriteten osynliggjorts och konsekvent förvägrats rätten till sin egen identitet, sitt eget språk och sin egen kultur. De kurder som gjort motstånd har systematiskt förföljt, fängslats och torterats. Det har pratats mycket från den svenska högern om att detta skulle förändras då Turkiet försöker ta plats i EU. I praktiken har mycket lite gjorts för att förbättra kurdernas situation. Tvärtom har EU glatt gått den turkiska regeringen till mötes i att terroriststämpla kurdiska motståndsrörelser och därigenom legitimera ett utökat turkiskt våld.

Det så kallade "kriget mot terrorismen" har även det gett den turkiska militären vatten på sin kvar. Genom att prata om det kurdiska motståndet som terrorism har man kunnat legitimera sina egna våldshandlingar i Kurdistan. Händelseutvecklingen visar också att det amerikanska stödet till det kurdiska självstyret i Irak är ett spel för gallerierna. USA stödde Saddam Husseins terrorhandlingar mot det kurdiska folket på 1980-talet, och Turkiet är idag en av USA:s viktigaste allierade och också ett av de länder som mottar störst amerikanskt militärt stöd.

Läs också ett tidigare inlägg om ämnet.

EU sänker kollektivavtalen och lönerna

Idag kom då EU-domstolens dom rörande det sk Vaxholmsfallet. Byggnads stridsåtgärd mot företaget Laval som vägrat att teckna kollektivavtal underkänns med motiveringen att blockaden strider mot EU:s regler för tillhandahållande av tjänster - eller kort och gott mot den fria rörligheten inom unionen. I klarttext säger EU-domstolen att fackliga stridsåtgärder strider mot EU:s grundprinciper. Ung Vänster har länge varnat för att EU:s grundlagsfästa nyliberalism kommer att drabba fackföreningar och i slutändan jobbare och anställda. I och med dagens dom är detta ett faktum.

Den svenska högern och dess intresseorganisation, Svenskt Näringsliv (fd SAF), har under de senaste tjugo, trettio åren försökt att på olika sätt underminera fundamenten i den svenska modellen på arbetsmarknaden. Kollektivavtalen som förhandlas fram av arbetsmarknadens parter har varit högerns främsta måltavla. Sveriges EU-inträde öppnade upp för nya möjligheter och strategier för att genom att ge sig på facket, komma åt kollektivavtalen. Idag fick den svenska högern äntligen sin julklapp som på samma gång är ett hårt, allvarligt slag mot kollektivavtalen. Dagens händelse visar också på att det är helt nödvändigt att kräva ett svenskt utträde ur EU. När makten flyttas från vanligt folk till Bryssel, trampar byråkrater sönder svenska avtal och lagar.

Svenskt Näringsliv gläds förstås åt domen. Rättssäkerheten kommer nu också gälla utländska företag, påstår Svenskt Näringsliv. Resonemanget är helt felaktigt. Fallet handlar inte om företagets rättssäkerhet - facket har knappast gjort åtskillnad mellan svenska och utländska företag. Företagets ursprungsland eller ägare har aldrig varit den centrala frågan. Byggnads har agerat utifrån byggarnas intressen. Facket har krävt av företaget Laval att teckna kollektivavtal eftersom avtalet är den enda garanten för att de lettiska arbetarna ska få samma löner och rättigheter som deras svenska arbetskompisar. Ingen utländsk arbetare ska behöva bjuda under en svensk, och därmed stå utan rättigheter och med en lön långt under avtalsnivån. För den dagen det sker ändras maktförhållandena på arbetsplatsen och i ett större perspektiv på arbetsmarknaden.

EU-domstolens dom handlar alltså om makt och idag har maktförhållandena på den svenska arbetsmarknaden förskjutits. Högern tillsammans med företagen står som vinnare. Förlorarna är hela arbetarkollektivet - oavsett om man har ett jobb, är arbetslös, är svensk eller lett.

Regeringen med den nya arbetarregeringen i spetsen lovade att den svenska modellen skulle förbli orörd. Under valrörelsen varnade vi för att borgaralliansen talade med kluven tunga. Vi varnade för att deras egentlig agenda är ett fullständigt systemskifte, på alla viktiga områden. På arbetsmarknaden är målet att skapa ett A- och B-lag där B-laget är hänsvisat till en låglönearbetsmarknad med ytterst otrygga anställningsvillkor och sämre rättigheter. Att Littorin idag lyckas snacka sig runt regeringens egentliga ambitioner visar på de stora bristern i granskningen av regeringens politik. För det allra flesta är det dock tydligt att de fina löftena under valrörelsen har ändrat skepnad och blivit fula lögner och svek.

Det undgår inte någon vem som tjänar på högerstyret.

Läs mer på Ung Vänsters hemsida, här, här och här!

Julsagor hos Röd Press

På tal om denna snyfthistoria till saga, har Röd Press publicerat en alldeles egen julsaga. Det ryktas att det handlar om den första bland ett flertal julagor som kommer att lysa upp julen för alla oss som tycker att högerregeringen är rena skiten.

Läs Röd Press första julsaga, En saga om Einstein och Majoren, här!

Färsfavoriter. Mums!

Jag vet, det finns ingenting, ingenting roligt med att konsumenter luras att köpa sur köttfärs. Eller... det skulle i så fall vara det här.

Jag förstår henne...

Försämringarna i sjukförsäkringssystemet, ett av de mest flagranta exemplen på den borgerliga tumskruvspolitiken, får nu kritik från initierat håll. Försäkringskassans ordförande, Inger Efraimsson lämnar sitt uppdrag i protest och säger att regeringens politik är otäck och oroande. Hon pekar på de arbetsrättsliga konsekvenserna av beslutet att sjukskrivna ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter sex månader, och på de mänskliga och ekonomiska konsekvenserna av hårdare regler och sänkt ersättning.

På det arroganta manér vi efter ett år av borgerligt regeringsinnehav blivit bekanta med, svarar den ansvariga ministern, Cristina Husmark Persson, genom att insinuera att Efraimssons uppsägning alls inte beror på den förda politiken:

"Kanske har hon känt oro för att bli omvald. Hon kanske har känt sådana signaler"

Det är inte första gången som Husmark Persson beter sig märkligt kring de här ämnena. Hennes uttalande angående de nya hårda riktlinjerna för sjukskrivning tidigare i år, har ju redan blivit en klassiker:

"Jag har också själv haft en släng av utbrändhet (…) Jag sov i tre dygn och sedan började jag arbeta igen."

Kommentarer känns på något sätt överflödiga.

Jag har tidigare skrivit om de nya reglerna kring sjukskrivningar, så jag ska inte upprepa mig. Istället ger jag sista ordet till Inger Efraimsson, som säger det så bra.

Lys upp istället för att övervaka

Apropå mitt förra inlägg oom övervakningskameror kommer BRÅ med en rapport som berör ämnet, skriver SVT. Även om rubriksättaren försöker fånga uppmärksamhet är rubriken direkt felaktig då rapporten visar att gatlampor är effektivare än övervakningskameror! Medan kameror tros ha stått för en 16%-ig minskning, har gatubelysning resulterat i en minskning av brottsligheten med 21%. Alltså, passiva gatlampor är effektivare ur brottsbekämpningssynpunkt än de tusentals kameror som inskränker i våra privatliv!

Vi har ju sagt det här tusentals gånger, inte minst under valrörelsen 2006. Ur ett jämställdhedsperspektiv är det viktigt att slå vakt om tjejers livutrymme, att det offentliga rummet är tillgängligt för alla. Då måste stadsplaneringen ses över. Gatlampor och belysning på gator och torg är en del av stadsplaneringen. Men det räcker inte. Offentliga utrymmen utomhus som tex parker, måste rustas upp så att sikten är öppen både för den befinner sig i området och för andra i omgivningen.

Det är välkommet att BRÅ, förmodligen helt omedvetet, slår ett slag för en stadsplanering ur ett feministiskt perspektiv.

Stockholm vill ha det som i Sovjet

Det som har länge varit vanligt i USA har också gjort entré i de svenska gymnasieskolorna - övervakningskameran. 17 av ett trettiotal gymnasieskolor i Stockholm övervakar eleverna med kameror. I många fall sparas det inspelade materialet i upp till en månad. Kritiken börjar växa, något som SvD skrivit om här. Elevernas personliga integritet hotas men den ansvariga politikern tillika folkpartisten Lotta Edholm slår ifrån sig genom att lägga ansvaret på rektorernas godtycke.

Det finns mycket att skriva om övervakningkameror som ett intrång och en kränkning av den personliga integriteten. Men jag tror det snarare är läge att slå hål på de myter som omger debatten om övervakningssamhället. Den mest förekommande av dessa argument är trygghetsargumentet. Mera övervakning skapar trygghet för medborgarna. Frågan är om tryggheten är falsk eller på riktig. Svaret hittar vi nog i ett annat land. Om vi vänder blickarna mot USA så är det ganska tydligt att kopplingen "mera övervakning ger trygghet" är falsk. Där kan man knappast påstå att kameraövervakning har skapat en tryggare skolmiljö. Den används alltför ofta för att studera förlopp över händelser, oftast våldsamma sådana, som redan har ägt rum. Våldet i de amerikanska skolorna, i form av tex skolskjutningar, är vanlig och kommer förmodligen att förbli en del av normalbilden om det är övervakning av eleverna som ses som den prioriterade strategin för att komma åt våldet.

Stockholms borgerliga majoritet har visat de inte kommer att dra sig från att göra inskränkningar i Stockholmarnas personliga integritet. Nu är det upp till oss och eleverna i det berörda skolorna, som tex Tensta gymnasium, att ta upp kampen för vår rätt till en privatliv. Stoppa övervakningssamhället!

Glöm inte att beöka Ung Vänsters kampanjsida Stoppa Rasismen!

Fri television

Något som då och då föranleder fullkomligt tuppjuck från folk på högerkanten, är konceptet public service. Tesen är att SVT, UR och Sveriges Radio kontrolleras av socialdemokratin och är vänstervridna till innehållet. Idag kom, (från ett för mig oväntat håll – jag måste ha underskattat killen), ett välformulerat svar på den idén. Micke Leijnegard, för oss västerbottningar känd från lokal-tv, för er andra kanske från Gomorron Sverige, punkterar på SvD: s Brännpunkt myten att SVT är sosse-tv. Han skriver att det är hos de kommersiella kanalerna som risken för opartiskhet är störst och ger ett litet men tydligt exempel på det:

"En gråtrist februaridag 1994 fick chefen för fyrans lokalteve i Umeå ett vredesutbrott:

–Gör ni inte reportaget kan ni sluta allihop!

Jag hade just börjat, det var min tredje dag som programledare för TV4 Botnia, då någon på marknadsavdelningen fick en snilleblixt:

–Om ni journalister gör ett gulligt reportage om Norsjö Trätrappor kan jag övertala dem att köpa reklamplats!

Redaktören Hillevi Asp svarade med att promenera in till vd:n och lägga det lilla häftet med Journalistförbundets yrkesetiska regler på hans bord.

Sen small det.

Det här är min egen upplevelse av reklamfinansierad journalistik och även om det sällan går så här långt finns grundkonflikten där, på TV4, Aftonbladet och SvD. Den dag pengarna tryter ökar risken för att ägarna börjar sälja det dyraste i branschen: journalisternas oberoende.”

Leijnegards artikel föregicks av ett blogginlägg i samma tidning, om samma ämne, skrivet av Per Gudmundsson. Gudmundsson tillhör den generation som kan säga (och, har jag noterat, som ofta säger) ”vi som växte upp på sjuttiotalet”. Gudmundsson och andra som växte upp på sjuttiotalet talar gärna om skräckupplevelser i form av barnprogram på SVT. I det här fallet är det de förmenta kommunisterna Ville, Valle och Viktor som spökar. Jaha, tänker jag. Så Ville, Valle och Viktor var kommunister. Och det säger om dagens SVT… vad? Kopplingen är lite oklar. Leijnegard däremot, sätter 1970-talets medieklimat i ett relevant sammanhang, ett 1970-tal som präglades av en vänstervåg. Leijnegard skriver:

”Det vi lätt glömmer är att allt präglades av vänstervågen.
Dagens Nyheters chefredaktör Olof Lagercrantz ropade 'USA ut ur Vietnam', FNL-rörelsen var späckad med ungliberaler och unga centerpartister kallades Åsa-Nisse-marxister.”

Det råder lite andra tider idag, skulle man kunna säga. På många sätt. Medieklimatet och samhällsklimatet i stort, hegemonin om ni så vill, hänger förstås ihop. Public service utgör därvidlag inget undantag. I dessa tider, då vänstern i stort är ganska tillbakatryckt, blir också media borgerligt färgat, så också SVT. Det må vara beklagligt, men också medierna verkar i ett socialt sammanhang som påverkar debattutrymmet och dagordningen. Det sammanhanget domineras idag av högern. På område efter område är det högern som lyckas och tillåts sätta agendan – när socialförsäkringarna diskuteras är det utifrån alliansens tes om att alla är fuskare, när skolan diskuteras är Björklunds bild av elever som behöver disciplineras utgångspunkten. Det är frustrerande, men inte märkligt. Och det innebär inte att public service är styrt av vare sig det ena eller andra partiet. Så enkelt är det inte.

Men om det licensfinansierade Sveriges Television inte står fritt från det omgivande samhällets politiska hegemoni, är det inte bara att skrota skiten då? Nej, fortfarande finns det stora fördelar med att ha media som inte står i beroendeställning till näringslivets reklampengar. Public service har genom det oberoendet åtminstone förutsättningar att vara sakliga och allsidiga, förutsättningar att granska och kritisera makten. Det är nyttigt att låta det förbli så.

Pigavdraget är misslyckat

En av den borgerliga klasspolitikens mest profilerade varumärken, vid sidan om skattesänkningar för överklassen, vårdnadsbidrag och fackbashing, har visat vara ett grovt misslyckande. Pigavdraget, det som den borgerliga regeringen paketerat om till avdrag för hushållsnära tjänster, har lockat 1000 ansökningar. Avdraget som det nya arbetarpartiet ville göra till en del av den svenska folksjälen, har blivit en skänk från ovan till en lite klick som, vi får anta, har råd att betala någon för att torka upp deras skit.

Vem minns Konjunkturinstitutets/Alemgas utredning? 100 000 nya jobb skulle det bli. Absurt nog skulle dessa arbetstillfälen kompensera för minskningen av antalet arbetstillfällen inom industrin. Från att det löpande bandet till det bruna bandet i någon annans toaletthål.

Borgarna har lyft fram Finland som ett lyckat exempel. Det i sig är ett mysterium. Efter införande av pigavdraget tillkom 3000 nya arbetstilfällen - till en kostnad av 830 miljoner kronor. Rationellt - Nej. Klasspolitik - Ja!

Pigavdraget handlar förstås0 om överklassmän som inte vill torka upp skiten efter sig. Det handlar om män som, för att slippa sova på soffan natt efter natt, tar in arbetarkvinnor för skitgörat. Vi andra står förstås för notan. Läs följande från Ung Vänster. Uttalandet har några år på nacken men träffar så rätt,

[Men] trots fina ord om avlastning och ökade karriärmöjligheter för kvinnor innebär kravet i praktiken ingenting annat än att vanligt folk via skatten ska betala så att välbeställda hem kan hålla sig med pigor. De partier som vanligtvis hetsar mot höga skattenivåer och mot en gemensamt bekostad välfärd, ser plötsligt inga problem med skattesubventioner av det här slaget.

Så sant!

Israel undergräver "fredssamtalen"

Reaktionerna efter mötet i Annapolis har varit många och blandade. Här på bloggen varnade jag för att Annapolis innebär ett israeliskt överläge. Israel kan sätta sig i förhandlingar men har inga krav på sig. Med andra ord kommer det inte att ske några faktiska förbättringar när det gäller läget i det ockuperade områden - varken i Gaza eller Västbanken. Israel har i och med Annapolis vunnit ännu mera tid för att skapa landets framtida gränser, genom att ockupera och konfiskera ännu mer palestinsk mark och egendom.

Och mycket riktigt kommer nyheter om fler beviljade tillstånd till judiska bosättare. Det gäller 300 tillstånd i Östra Jerusalem. Därmed har Israel redan frångått vägen till fred genom förhandlingar. Annapolis-resolutionen uppmanade Israel att, i enlighet med överenkommelserna (the road map) från 2003, upphöra med nybygge och expansion av bosättningar på palestinsk mark. Det aktuella områden i Östra Jerusalem, Abu Ghneim, är just ett sådant område.

Så här långt lyser påtryckningar på Israel med sin frånvaro. Medan den svenska högern pratar högt om att Hamas måste lägga ner vapnen är det alltför tyst när det gäller kritik mot staten Israel, som i skuggan av omvärldens ignorans kan fortsätta bryta mot FN-resolutioner och internationella konventioner. När Hamas, i egenskap av folkvald regering, ägnar sig åt annat än väpnad kamp, fortsätter Israel med sin ockupationspolitik.

Etniska rensningen i Palestina och Iran

Per Wirtén, medarbetare på Dagens Arena, skriver bra och känsloladdat om fördrivningen av den palestinska befolkningen vid bildandet av staten Israel.

Den etniska rensningen av Palestina var effektiv. Nästan obegriplig i sin iskyla. När grannstäderna Lydda och Ramla tömdes, åtta månader efter att folkrensningarna dragits i gång, och de utplundrade stadsborna tvingades i väg på en mardrömsvandring mot bergen, rapporterade en journalist från Chicago: ”Praktiskt taget allt i [de israeliska styrkornas] väg dog. Kroppar pepprade med kulor låg längs med vägkanten.”

Läs artikeln!

Det kan konstateras att en annan stat som gjort sig skyldig till samma brott som Israel hade blivit utsatt för både det ena eller andra. Det passar sig bra att länka till detta inlägg skrivet av Fredrik Malm, en av Israels apologister i Sverige. Han skriver om ett helt annat land, nämligen Iran.

För den sakens skull [amerikanska underrättelserapporter] ska vi inte tro att det innebär att omvärlden ska lätta på trycket mot den iranska regimen. Tvärtom bör trycket bestå i form av sanktioner och en hård attityd gentemot landets ledning.

Jag anar en viss bitterhet hos Malm nu när amerikanska underrättelseuppgifter pekat på att Iran inte har kärnvapenambitioner. Det innebär att alla planer på militärt våld mot Iran går i stöpen. Malm verkar inte nöjd,

I praktiken är det omöjligt för USA att agera militärt mot Iran, inte endast på grund av (eller tack vare) den senaste rapporten utan främst mot bakgrund av situationen i Irak och Afghanistan.

Nä, kunde väl tänka mig det. Frågan är när Fredrik Malm kommer kräva sanktioner mot Israel som både är en kärnvapenstat och en ockupant.

Ny blogg att följa!

En ny blogg har sett dagens ljus: Röd Press. Röd Press är Ung Vänsters tidning, som nu alltså utökats med en blogg. Starten ser mycket lovande ut:

"Vårt mål är att Röd Press blogg ska vara den elakaste och vassaste taggen i röven på den regering som just nu jobbar för högtryck, för att krossa välfärden och återinföra statarsamhällets arbetsrätt. Vi bröstar gärna upp oss, för vi vet att vi har rätt."

Lägg in i RSS-läsaren på en gång!